Om dieselmotorns bränslesystemOm dieselmotorns bränslesystemHur ska ett optimalt bränslesystem till en marin dieselmotor vara beskaffat?
På denna sida ska vi försöka ge lite tips och råd.Dieselbränsle
Följande text från SPI (Svenska Petroleum Institutet):
Sedan början av 90-talet finns i Sverige miljöklass 1 dieselbränsle. Det är ett svavelfritt dieselbränsle med lågt aromatinnehåll och fungerar i alla dieselmotorer. Från den 1 augusti 2006 blev det möjligt att blanda i upp till 5% förnybar FAME i miljöklass 1 dieselbränsle. FAME är förkortningen för fettsyrametylester som kan baseras på olika oljeväxter. Den vanligaste råvaran är rapsolja som förestras till rapsmetylester, RME. Diesel av miljöklass 1 uppfyller svensk standard SS 15 53 35 och även den europeiska standarden EN 590. Även andra dieselbränslen kan förekomma, vilka inte uppfyller nämnda standard. Det är därför viktigt att kontrollera att sådana bränslen uppfyller motortillverkarens krav.Biodiesel
Begreppet biodiesel används ofta för dieselbränslen med inblandning av upp till 5% FAME men också för rent FAME-bränsle (100%) som säljs på ett begränsat antal stationer. För att köra motorn på ren FAME krävs att du har ett godkännande från motortillverkaren.Förvaring av dieselbränsle
Det är viktigt att dieselbränsle hanteras och lagras på rätt sätt. Dieselbränsle kan under inverkan av syre, värme och ljus oxidera vilket ger utfällningar/partiklar. Vissa mikroorganismer kan växa i bränslen men bara om det finns vatten i cisternen. Mikroberna lever i vatten, antingen i det separata vattenskiktet i botten av tanken eller i små droppar som svävar i bränslet. Mikroberna använder kolet i bränslet som föda för tillväxt. Genom att se till att tanken är fri från vatten kan man undvika tillväxt av mikroorganismer. FAME är en produkt som är biologisk lätt nedbrytbar och därmed också lättare tillgänglig för mikroorganismer. Inblandning av FAME innebär att tanken inför vintern bör tömmas och förvaras tom. Lagringstiden för dieselbränsle med FAME bör inte vara längre än 1 år.Kondens
Inom marina användningsområden ökar risken för kondens i tanken. En dieseltank bör därför vara utrustad med en bottenavtappning som ger möjlighet till dränering av kondensvatten. (slut SPI citat)Eskaderns tekniska råd rekommenderar (UPA)
1. Tanka från en mack med god omsätting på bränslet. Uppstår inga problem med deras bränsle så var dem trogen.
2. Dränera ur ev vatten från tankens botten ofta. Montera gärna en kulventil istället för pluggen som sitter i botten på tankens slamavskiljare. Är det enkelt blir det gjort! (1/4" rörgänga)
3. Montera ett vattenavskiljande för-filter BILD nära tanken. Original vattenfrånskiljare med sil placerad i motorrummet är ett skämt och kan i så fall tas bort.
4. Håll alltid tanken så full som möjligt = inget syre kommer åt.
Detta råd går stick i stäv med SPI:s råd men vi väljer att tills vidare rekommendera detta ändå. Flera medlemmar är inblandade i tester* (se nedan). Ha så färskt bränsle i tanken som möjligt inför torrsättning. På marknaden finns preparat som ska förebygga mikrorganismer. Det KAN vara bra att tillsätta detta i bränslet som ska övervintra i tanken men inga sådana tillsatser är provade av Eskadern och det rekommenderas ej av SPI.5. Förebygg vattentnträngning i tanken. Byter du däcksförskruvning så välj en med heltäckande lock.
Kontrollera O-ringen i tanklocket, drag åt ordentligt.*Flera medlemmar har redogjort för hur bränslet reagerat av vinterförvaringen. Båtarna har förvarats inne och ute, tankarna har varit både halvfulla och fulla. Generellt har inga större problem förelegat. Någon som ej dränerat tanken på länge hade en del slam i slamavskiljaren, hos någon hade bränslet blivit svagt gulfärgat och innehöll mindre föroreningar i form av trådar. Ingen har dock haft start- eller driftproblem.
Bränsletanken
Bränsletanken i en MS- eller AC-20 är som standard på cirka 20 liter. Den är svetsad i vanlig stålplåt och sedan förzinkad in- och utvändigt. På senare år har man upptäckt att förzinkningen på tankens insida kan fällas ut i dieselbränslet med en sådan partikelstorlek att dessa tar sig förbi finfiltret. Följden blir att insprutningsmunstyckena slits eller sätts igen. Bäst vore att byta tanken till en i rostfri plåt. Mer om det längre ner på sidan. Om man nu inte vill byta tank, utan nöjer sig med originalet är det att rekommendera att då och då tömma tanken. Kanske till och med montera ur den och rengöra den grundligt invändigt. Lacknafta och en flaskborste kan hjälpa att få bort avlagringar. Skölj till sist ur med ett par omgångar dieselbränsle. Slangen mellan tank och däcksförskruvning är av genomskinlig kryssarmerad typ, ej lämplig eller godkänd för ändamålet. Bör av den anledningen och av åldersskäl bytas. Enligt sjöräddningen är den i särklass vanligaste orsaken till motorstörningar att föroreningar, i kraftigare sjögång än vanligt, rörts upp och satt igen t ex förfiltret. BILD FÖRORENING
Förfilter
För tillräcklig driftsäkerhet bör ett förfilter kombinerat med vattenfrånskiljare monteras. BILD Lämplig placering kan vara i en bockad plåt som skruvas i tankens plywoodvagga. Det räcker med en smutspartikel på en tusendels millimeter för att problem ska uppstå. Koppen av genomsynlig plast bör bytas till en av metall, vi känner till fall där plastkoppen spruckit. SSRS rekommenderar även detta.
Fram- och returledning
Från fabrik är bränsleledningarna är utförda i gummislang hela vägen. Då de flesta båtarna ligger runt 30 år i ålder så det kan börja bli dags att byta slangen. Eftersom tanken ligger högt i båten räcker självtrycket till för att få bränslet till insprutningspumpen. Modernare VP-dieslar har även matarpump vilket medger en låg tankplacering. Vissa motorer, t ex MD6-7, har även en returledning tillbaks till tanken. På de båtar vi sett är returslangen i klenaste laget för sitt ändamål. Volvo Penta rekommenderar slang eller rör med en invändig diameter av minst 6mm på både fram- och returledningar. Returröret ska mynna längst ned i tanken. Vill man bygga om till metallrör rekommenderas glödgade kopparrör. BILD
Vattenfrånskiljaren
Original-vattenfrånskiljare BILD sitter monterad i motorrummet. Det är mycket viktigt att tömma den ofta så inte mängden vatten blir så stor att motorn suger i sig vatten istället för dieselbränsle. En del vattenfrånskiljare innehåller också en finmaskig sil av mässing, den går bara att komma åt för rengöring om man monterar loss hela vattenfrånskiljaren. Silen sitter under gummit som tätar mot glasbehållaren.
Egentligen är placeringen i motorrummet ej så bra. Man brukar rekommendera en placering på ett svalare ställe för att vatten och bränsle ej ska blanda sej. Vidare måste den dräneras inför vintern då ev vatten kan frostspränga glaskoppen. Vi rekommenderar dock att byta den till ett modernt för-filter med vattenfrånskiljare monterat i anslutning till bränsletanken.Matarpumpen
De modernare originalmonterade motorerna har en matarpump. På dessa behöver således tanken ej vara placerad högre än insprutningspumpen. Matarpumpen är försedd med en finmaskig sil som ska rengöras då och då. Den har även ett membran som kan vara bra att byta emellanåt. Se instruktionsboken.
Fin-filter
Alla dieslar är försedda med ett fin-filter som är moterat på motorn. Bytes en gång om året.
Jordning
Bränslesystemet MÅSTE jordas. BILD Dagens (miljö-) dieselbränsle har en mycket lägre flampunkt än förr, ner mot 45 grader mot 80 grader tidigare. Vid tankning bildas statisk elektricitet med spänningar upp till 25.000 volt i extremfallet. Därför ska en jordledning anslutas till: Däcksförskruvingen-tanken-vattenfrånskiljaren-motorn. Har man även förfiler och returledning ska även dessa anslutas till jordledningen.
Bränslekylare
Motorer med returledning till bränsletanken tenderar att värma upp bränslet i tanken. Detta är inte bra då man närmar sig flampunkten och det lättare bildas bakterier i det eventuella vatten som kan finnas. En enkel sjövattenkyld returbränslekylare kan enkelt lödas ihop av vanliga kopparrör. BILD
Tankbytarprojekt 1
Av medlem #22
Ända sedan jag 1999 såg K-G Dermans rostfria bränsletank på 30 liter har en ny tank hägrat. När jag senare fick reda på olämpligheten av galvad plåttank (se ovan) var det bara att sätta igång. Originaltanken befanns rymma ca 18 liter, 30 liter kunde vara önskvärt då det till övervägande delen handlar om gång för motor. En tank med ytterdiametern 25,5 och längden 59,5 cm skulle bli lagom; volym ca 30 liter. På datorn gjordes ritning. Byns uppfinnarjocke engagerades. Först svetsades manteln och togs till båten för att passas in och för att anslutningarna skulle hamna exakt. Jag valde att, precis som Derman, öka diametern på påfyllningen från 38 till 50mm. Ny däcksförskruvning måste alltså inhandlas. Diametern på anslutningsgängor för dränering, matning, retur och avluftning bestämdes till 3/8" rörgänga. Jag har även monterat ett nivårör för att snabbt pejla bränslenivån. Tankens originalfäste kunde användas efter att ha sågats ur för den större diametern. Det som nya tanken är längre sticker till största delen förut. Originalbanden som håller tanken på plats räckte till men måste flyttas lite.
Ritning på tanken som pdf.Kostnader (2001): Tank 1500:-, Svetsnipplar 150.-, Div slang 200.-,
Däcksförskruvning 200.- Rör 200.- Kulventiler och div kopplingar 200.-
Tankbytarprojekt 2
Av Magnus E.
Sänder 3 bilder från tankbyte maj 2005. Material: Tank 42l+stos = 1.300:- hos SeaSea. Slang, kran, klämmor 300:-. Lite trä, plyfa till hylla på gammalt träfäste som sparas ur. 2 packremmar att hålla fast tanken. Bytet bör kombineras med montage av ett förfilter. Förfiltret på bilden monterades redan 2004 med gamla tanken i bruk. Utloppet för dieseln är i toppen varför man måste suga med hävertverkan för att få igång systemet- inte så kul men nödvändigt. Att komplettera /förbättra: skall montera givare (ca 700:-) i förberett hål, går inte att se nivå/mäta med pinne. Ev komplettera påfyllnadsslagen med fast mässingsrör, blir liten onödig krök där dieseln inte rinner ut.
