Tips om det elektriska systemet ombord
Ny generation lampor för fritidsbåten
Lysdioden, LED, har gjort sitt intåg på marknaden. Utmärkt där man har begränsat med ström. Lampor som i flera fall passar rakt av i befintliga 12V armaturer finns hos bl a: Biltema, Diodhuset, LedTek, Kjell & Co.
Om du exv har en 10W glödlampa som belysning i rufftaket så drar den 0,83A. Erätter du den med LED så hamnar du på en strömförbrukning om ca 0,02A. En i det närmaste försumbar förbrukning. Ev kan man ersätta spol-lamporna i lanternorna med LED.
På sin hemsida beskriver medlem #61 hur han kompletterade ruffbelysningen med LED. Även lanternorna byttes till LED-typ.
Andra fördelar med LED är minst dubbel livslängd, extremt stöt-tålig, ingen värmeutveckling.
För den som vill bygga själv kan själva komponenten lysdiod köpas från bl a: Clas O samt Kjell & Co. En utmärkt engelsk hemsida där man kan få hjälp med att räkna ut förkopplingsmotståndet till egna konstruktioner är: LED center.
Laddning dynastart
Generellt kan sägas att MS-20 och AC-20 som har motorer med enbart dynastart aldrig ska ha startbatteri med högre kapacitet än 60 amperetimmar. Går man över 60 Ah riskerar man att skada dynastarten allvarligt. Har man behov av högre strömuttag och därmed kraftfullare laddning är en växelströmsgenerator nog enda alternativet. Uddevalla Bilelektriska tillhandahåller alternativa laddnings- och startrelän när originalet tröttnat, tel 0522-199 01. De reparerar eller ser också gärna över din dynastart.
På min första MS-20 som hade en MD1A ville jag ha mer laddningskapacitet. Jag experimenterade en del med att montera en bilgenerator i ett hemgjort fäste men blev ej helt nöjd med den lösningen. Köpte senare en originalsats från Volvo Penta med generator, remskiva och kabelhärva. Efter inkoppling visade det sig att generatorn, som hade en kapacitet av 50A, bromsade dieseln såpass mycket direkt efter start att den helt enkelt dog. Jag kopplade in en strömbrytare mellan laddningslampan och generatorns fältlindning och slöt ej kretsen förrän motorn blivit varm. Då orkade den lätt dra runt växelströmsgeneratorn.
För den som är händig och vill prova att montera en bilgenerator på motorn kan jag rekommendera en växelströmsgenerator från en liten japansk bil. Dessa generatorer är oftast lätta, små och behändiga. Generatorns kapacitet räcker om den är på ca 40A. Fästet bör tillverkas så att generatorn kommer så nära motorkroppen som möjligt. Det lär vara möjligt att låta remmen till nya generatorn bara ligga an mot svänghjulets yta och styras i axiell led enbart av generatorns remskiva. Det kan bli nödvändigt att ha en större remskiva på generatorn för att den inte ska övervarva. Maxvarvet på en växelströmsgenerator ligger på ca 10-12.000 varv/min. Bild på fäste som klammas i röret för startveven.
Laddning växelströmsgenerator
De som har lite nyare båtar har ofta en motor med separat startmotor och generator. Här finns som regel god laddningskapacitet. Några tips kan vara på sin plats. Håll anslutningarna till batteriet rena och insmorda med syraskyddsfett. Skulle du på natten se hur laddningslampan glimmar finns ett oönskat motstånd i laddningskretsen. T ex oxiderade batterikabelskor, dålig jordning av generator. God ekonomi är att låta en fordonselektrisk firma, som t ex Uddevalla Bilelektriska, serva generator och startmotor innan nåt allvarligt fel uppstår. Underhåll är billigare än reparation.
För att förbättra laddningen ytterligare kan 35-kvadrats förtenta kopparkablar anslutas direkt mellan generator och batteri. Kan i gynnsamma fall öka laddningskapaciteten 10-fallt. Har man två batterier, ett startbatteri och ett förbrukarbatteri kan det kopplas enligt el-schema från Skyllermarks.
Med växelströmsgenerator finns i princip ingen gräns för hur stor batteribank man kan ha. Men det blir naturligtvis ännu viktigare att varenda tiondels volt når fram.
Batteriskötsel
En blyackumulator åldras minst om den är så fulladdad
som möjligt så ofta som möjligt. Håll batteripolerna
infettade med syraskyddsfett och håll batteriet rent och torrt. Om
det är smutsigt ökar krypströmmar självurladdningen.
Batteriet kan mycket väl vinterförvaras i båten; fulladdat
med kablarna bortkopplade. Kontrollera elektrolytnivån då och
då, toppa upp med destillerat vatten om nödvändigt. Om
du inte har en batterifrånskiljare så montera snarast en sådan.
Det finns flera dokumenterade fall av generalkortslutningar med kabelbrand
som följd.
Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att hålla alla kabelanslutningar rena, infettade och följdaktligen helt fria från oxid. Detta gäller vare sig du har en dynastart eller växelströmsgenerator.
| Vilospänning: 11,7 V Tomt, ev förstört |
Spänning under förbrukning: 10,5 V Farligt lågt eller mkt stor förbrukning |
Om startbatteriet ska kunna bli fulladdat måste 14,4 V nå fram till batteriet. Om t ex bara 13,5 V når fram blir batteriet bara laddat till 75%. |
 |
Medlem #58, Ulf T, har byggt en skjutbar batterilåda för bättre åtkomlighet. Separata start- och förbrukarbatteri |
|
|
Medlem #58, Ulf T, har helt anammat Skyllermarks evangelium med grova förtenta laddningskabar. | Så lite som ett par tiondels volts spänningsfall ger en betydligt försämrad laddning. |
|
|
|
 100A säkring matar förbrukare. Medlem #22 |
Naturligtvis ska man ha en huvudströmbrytare monterad på plusledningen så nära batteriet som möjligt. En huvudsäkring monterad på batteriets pluspol ger en extra säkerhet. Vid en ev kortslutning hinnar man kanske inte bryta strömmen med huvudströmbrytaren innan batteriet exploderar. |
|
|
|
Vänster: Lars L har i sin S-20 byggt en ny elcentral. Gör man dragningen så här snyggt blir det överskådligt och säkert. Vill man ha lång hållbarhet smörjer man lite vaselin på koppartrådarna innan man drar fast dem. |
Medlem #2 |
Länkar som kan vara intressanta
Lady Helmsman-föreningen har en avdelning om elsystem
Laddning av blybatterier. SXK:s samlingssida om El Ombord.
Skyllermaks Pressar AB säljer elmateriel för montering i båtar, mycket kunskap att hämta.